Jag ska resa till månen

Jag kommer färdas fram i tomheten mellan två himlakroppar

i fyra dygn svävar vi fram i ingenting

uppslukade av rymdens stilla vemod

Resan blir till ett hålrum i tiden

ett mellanrum som kommer glömmas bort när destinationen är nådd

Jag sätter min tillit till matematiska beräkningar

det är de som berättar att vi inte likt Aniara kommer missa målet

och i evighet förflytta oss fram i tomheten

Det sägs att det är resan som är målet

förhoppningsvis förhåller det sig inte så denna gång

Erbjudandet om resan gick inte att tacka nej till

det alternativet fanns inte

Det är allas dröm att få vara en pionjär

den som tar första steget

gör något av betydelse

inte alla får den möjligheten

Det är en svindlande tanke att det blir jag

Det finns en lockelse i utforskandet av något nytt

suktandet efter nya erfarenheter övervinner klenmod

Vi kommer att landa på något som tidigare bara varit ett lyse på himlen

en trakt okänd för människan

som bara var tänkt att beskådas på håll

Det första steget där är det avgörande

det som visar på om månen finns

eller bara är en flyktig illusion om att det finns något annat där ute

Jag hade en dröm om att marken inte höll

att mitt första steg istället blev en fallande utan ände

in i något som inte har någon yttre gräns

Månens dragningskraft på vårt inre är motivet till resan

men den fysiska dragningskraften är inte lika intensiv

Kanske kommer jag vara så lätt att jag svävar runt

tyngdlös

låta mig vaggas in i ett drömlikt tillstånd

där betydelsen av upp och ned har lösts upp

med det också betydelsen av min egen position

Dragningskraften hemåt försvinner

och jag hamnar i ett limbo jag inte tar mig ifrån

Jag ska resa till månen